Förmiddagen tillbringades med det vanliga: barnkanalen på paddan (vi har inte kopplat in teven än) för store, babygymmet för lille och tvätt och städ för den jättestore (alltså mamman). Men efter barnens luncher (som åts klockan halv elva respektive elva, på grund av uppstigning i ottan) gav vi oss ut.
Tanken var att Ben skulle somna, men han var inte lika keen.
I stället somnade storasyrran, som egentligen slutat sova middag för mycket länge sedan. Hon sov i nästan en timme. Spännande att se hur det påverkar nattsömnen!
Målet med promenaden var Coop vid Wieselgrensplatsen. Där hämtade jag ut ett paket till Bossa.
Det var Petra som skickat enligt Bossas egna ord ”den bästa present hon någonsin sett”: pärlor och ett förstoringsglas.
Tyvärr varade lyckan endast i fem minuter. Sedan tappades förstoringsglaset i stengolvet på toan och en ENORMT ledsen treåring visste plötsligt knappt vart hon skulle ta vägen med sin ångest.
Pärlorna lindrade dock. Vi hade riktigt mysigt i säkert en halvtimme, vilket är en enormt lång tid av ”sitta still” för Bo.
Jag hann göra den här, till exempel. En Liverpool-fågel till Nils. Vet inte om det blev så porträttlikt, men A for effort, va?
Ja, sedan blev det tråkigt och Bossa lämnade scenen i vredesmod av oklar anledning. Då såg köksgolvet ut så här.
Efter en stunds lugn och ro med paddan bakade vi bullar. Då steg humöret igen. Det är ju så gott med smör/socker/kanel-smet.
Till skillnad från förra gången, då jag glömde köpa jäst, blev dessa bullar SVINGODA och saftiga. Kom gärna och fika med mig!
Sedan kom pappan hem och jag kunde ägna mig helhjärtat åt den här knorrisen en stund. Enligt wonder weeks-appen ska han ta ett nytt utvecklingsskutt med start i morgon, men jag tror att han tjuvstartat lite. Det har varit ”extra allt” av båda barnen i dag så att säga.
Timmen mellan 18 och 19 (eller fram till 18:45) ägnades åt projekt ”hålla Ben vaken”. Han är inte helt vän med vintertiden än.
Fin dag. Kämpig och svettig och trotsig, men ändå fin.
Skrattar (kärleksfullt) åt alla bilder på Ben. Så härliga miner.
GillaGilla
Han är en sådan liten drama-apa.
GillaGilla
Ilon hade också en period där det enda som var rundare än hennes kinder var ögonen.
GillaGilla
Eftersom jag ALLTID glömmer köpa jäst så är jag numer en stor förespråkare av torrjäst. Köp hem massor, det håller länge och du behöver aldrig mer tänka tanken \”jävlar, jästen…\” //Kakan
GillaGilla