Fler svar på frågera

Fiat säger:

Jag vill veta hur din springkarriär ser ut, hur du hittar tiden till att springa med två barn och vad du lyssnar på när du gör det. Alltså springer. Inte gör DET. Det vill jag inte veta något om. 

Samt vilka principer har du tullat på sedan du blev förälder? Vad tänkte du att du skulle vara hård med som du släppt och är det någon skillnad på barn ett och två där? Vi skulle ju t.ex aaaaaaldrig ge Isak godis. I alla fall inte innan han blev två och då skulle han bara få vid väl valda tillfällen. Vi började välja våra tillfällen ganska ofta efter ettårsdagen…

Hej! Min springkarriär ser ut så här:

Jag som ung person: sprang regelbundet och hyfsat långt och till och med lopp och liknande, redan när jag var ungefär 12.
Jag som ung vuxen: sprang endast i perioder av tjockpanik (vilket iofs var rätt ofta)
Jag som riktig vuxen, före graviditeterna: sprang aldrig, förutom i ett anfall av ”nu vill jag bli brud-smal” inför bröllopet (klyschigt och hemskt, jag vet)
Jag som vuxen, efter graviditeterna: köpte bra skor och började springa på riktigt, MEN väldigt mycket som en periodare.

Jag sprang jättemycket innan vi flyttade och sedan … endast två gånger. Så himla dåligt. Jag kommer in i stim och gör saker superintensivt och sedan tappar jag det. Men eftersom jag ofta byter ut det mot något annat (gå på gym, träna framför youtube eller liknande) så tänker jag att det är okej. Så länge jag gör något, liksom. Men just nu dock: rätt lågt på aktivitetsfronten.

När jag väl springer så lyssnar jag på podcasts (Värvet, Alex & Sigge, Moa & Matilda, This American life, Pop culture happy hour mm) eller hiphop eller r&b gjort av tjejer.

…

Åh, barnregler jag tullat på. Herregud. Vad mycket man ”vet” om hur det ska bli med barn, innan barnet väl kommer. Kära nån.

Än så länge är Ben så liten, så han har inte ”utsatts” för tullandet än. Men jag misstänker att vi kommer att börja släppa på restriktionerna tidigare med honom, nummer två som han är.

Här kommer en lista över grejer som vi inte skulle gör som föräldrar, men som vi … ändrat åsikt om efter att Bossa kom in i våra liv:

– Godis/socker. ”Så himla onödigt att ge henne något innan hon är cirka fem” tänkte vi väl förut. Men så kom andra sommaren och den första glassen och nu äter hon lördagsgodis och rätt mycket kakor där emellan.
– McDonalds. Detta var en tvärsäker ”aldrig göra”-grej med barn. Men gud alltså. Minsta motståndets lag och allt det där.
– Bli arg på eller skrika åt barnet. Det skulle ALDRIG hända, för det vinner ingen på. Nu klänger jag mig fast vid det jag hört om att det är bra för barnet att se föräldrarna ha ”alla slags känslor” med näbb och klo.
– Säkert massa andra saker. Men nu är det sent och jag måste gå och lägga mig. Tog en halvtimmes ”söva om Ben”-paus mitt i skrivandet av detta inlägg. Nu sover han. Hoppas jag. Det är iofs Nils natt, men just nu har han så himla dåligt tålamod med Bens sömnlöshet att jag går som på nålar och gärna ”rycker ut”. Så svårt det här. Föräldraskap, relation, sömnlöshet, irritation och så vidare i all evighet. Dessa ständiga bekymmer. Aja, godnatt.