Hej! Vi har firat vår första jul som fyra i familjen i vårt egna hus. Så konstigt om man tänker för mycket på det, så det ska jag inte göra. Vill inte få svindel nu, när jag har det så gott med ett glas rött och min dator i ett lugnt och tyst hus. Men sjukt fint har det varit. Tio gäster varav sju som sov över varav fem av de sju i fyra nätter. Vårt lilla hus har fått smaka, med andra ord. Men trots att det inte är så stort så har det gått bra och jag tror att alla har fått sova gott. Utom Ben och den som hade Ben för natten, vill säga. Men det är ju sedan gammalt.
.jpg)
Mest mysigt har det såklart varit att se Bossa leka med sina kusiner. Här är hon med Emma, som också är tre år (fast snart fyra). Eftersom min bror bor i Tyskland och precis som vi har flera barn där en är bebis så ses vi supersällan. Men Bossa pratar väldigt mycket om sina kusiner och när de väl ses så leker de extremt bra ihop. Kul. Också kul för mig att få träffa min bror. Vi tycker olika om väldigt mycket och han är (uppfattar jag det som) väldigt icke-ångestig (till skillnad från yours truly, ni vet), men det är ju ändå på något vis ens syskon en är närmast. Finns ju ingen annan som formats i samma sociala miljö av samma folk på samma platser. Och så.
Dessutom är det mysigt att blanda Nils och min familj (hans föräldrar och bror var med) och tänka att det här är VÅR familj.
Annat bra, när jag ändå är på temat: kolla vilka världsbästa klappar jag fick! Detta trots att vi vuxna inte skulle byta.
Brad Pitt's armpit 
Så himla fint finklädd Bo! Har sett tidigare i bloggen att hon tycks ha skjorta/fluga/väst som finkläder och vill minnas att du skrivit att hon inte äger klänningar. Superfint. Tar mig friheten att senare än alla andra ställa en fråga. Hur resonerar ni kring barnens kläder? Om jag satte på cheetahn motsvarande finkläder skulle en massa folk i vår omgivning poängtera att det var killigt. Eller tycka att vi gjorde våra barn till ett projekt/en \”genusgrej\” vilket bara skulle få vissa att ge oss mer stereotypa saker är jag rädd. Dessutom har vi fått massa klänningar/kjolar från folk till henne. Då vill vi ju använda vissa av dem som är fina plus att hon själv har börjat efterfråga vissa av dem. Hon vill ALLTID välja sina kläder själv. Än så länge väljer hon oerhört blandat vad gäller färg, form, variation (typ traktortröja, jeans, kjol och dino-strumpor i kombo). Och jag önskar innerligt att hon inte ska hamna i nåt fack som jag ser många andra barn göra där de delar upp i \”killkläder\” och \”tjejkläder\”. Visst, vi föräldrar bestämmer ju vad som finns i garderoben men att t ex förbjuda/kasta sånt som ges i present/ärvs känns ju samtidigt svårt ju äldre barnen blir. Det går liksom inte bara att smuggla bort obemärkt. Och jag vill inte hamna i att nedvärdera rosa/flickigt heller. Jag inbillar mig inte att jag är mina barns viktigaste inspirationskälla i längden heller :-)Men jag HATAR att vår pojkbebis fick massa blå julklappskläder. Och att cheetahn fick hello kittypärlor och rosa trosor (förvisso boxer). Varför kan inte våra barn få likadana saker? Varför får pojkkusinerna likadana å flickkusinerna likadana? Varför kan inte alla få samma? Hur tänka? Hur göra? Just nu känns detta supersvårt.
GillaGilla