Ett år av magiskt Bubbande

För exakt ett år sedan satt jag med Nils och svärföräldrarna hemma i lägenheten på Tredje Långgatan och smälte en pizza medan jag tog en och annan värk och tänkte ”hm, vilka kraftiga sammandragningar jag har fast jag inte ska föda på minst två veckor”. Några timmar senare ilade vi in till Östra Sjukhuset och hann knappt presentera oss förrän Ben nio minuter efter ankomst till förlossningen plaskade ut som en skrynklig liten korv och gjorde oss till flerbarnsföräldrar.

Vi firade med kalas i söndags med delar av släkten och Cathrin och Jocke och tårta. Det såg ut ungefär så här. I dag firade vi Bo med popcornpicknick på golvet och en mycket uppskattad ”grattis till ett år som storasyster”-present (en burk med inbyggt förstoringsglas att använda till snigeltittning och annat småkrypsbestyr).

Här kommer en recap av Bens första år på andra sidan livmodern:

Helt ny. 48 centimeter kort och 3 kilo lätt. 
En månad och rookie på babysitter. Satt i den mycket och spanade. Sitter mest fortfarande och spanar, men nu kan han sitta på eget bestjärt. 
Två månader och glad i mjölk. Fick fortfarande bröstmjölk (varvat med ersättning) på den här tiden, men jag slutade amma någon gång strax efter tvåmånadersdagen eftersom Bo sprang iväg från mig hela tiden när jag skulle göra det utomhus. 
Tre månader och med ny finess på babysittern. Den satt han och vispade på och njöt av livet. 
Fyra månader ung i uppfinningen som räddade livet på mig och Nils: selen från Ergobaby. Används fortfarande flitigt, till exempel vid kvällens nattning. 
Fem månader och äter annat än mjölk och sitter i stol. Stort lyft för alla i familjen!
Ett halvår med wind in the hair. 
Sju månader. Dubbelbild som illustrerar glädjen i att kunna sträcka sig efter saker och greppa dem. 
Åtta månader och i en bilstol. Eftersom vi inte äger någon bil är detta en ovanlig syn. Men han gillar det.
Nio månader och så easily amused. Bara lägg en hög presentsnören framför honom, sit back and enjoy. 
Tio månader. En väldigt glad period!
Elva månader och fortfarande glad. På dagen. 
I dag! 
Herregud. Att man kan älska så mycket. Två stycken, till och med! Tre, om man räknar Nils. Och det ska man (jag). Att jag har den här familjen. Att jag har så mycket. Mina kraftdjur. 

5 reaktioner till “Ett år av magiskt Bubbande

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: