Jag har slagit rekord i bloggtorka. Det beror på att jag haft en del ångest som inte lämpar sig för blogg, men mest för att jag bott själv i huset sedan i torsdags och det ville jag inte berätta på grund av mördad-i-sömnen-risken.
I alla fall. Nu är Nils, Bo och Ben hemma igen och jag har verkligen känt mig knorvig utan dem. Alltså, det har varit fruktansvärt skönt också och jag har sovit väldigt mycket, men ändå. De stunder jag inte var upptagen med städ eller fix eller hängde med någon (mest Katten, du härliga vän), så kom massa knäppa tankar. Så skönt att ha dem hemma igen (ångrar väl detta någon gång mellan 2-5 i natt när Ben drar igång, menmen).
I alla fall, detta har hänt sedan sist:
– Jag har gått på semester (eller föräldraledighet + semester) och ska inte jobba igen förrän den 18 augusti. Ofattbart, än så länge, att vi nu har sju veckors sommarlov tillsammans.
– Ben har lärt sig gå. Jag missade första stegen.
– Jag har sett en film på bio (”Förr eller senare expoderar jag”, se den!!!), läst en bok (”Egenmäktigt förfarande”, också bra), börjat kolla på Sherlock (lovande!), städat hela huset, tvättat all tvätten, ätit allt som är gott, planterat om en pallkrage samt satt en clematis i trädgården (med hjälp av Katten, tur) och varit på sommarfest med jobbet.
Dessutom: Ben har en ny favoritperson. Kan kräva en del jobb för att komma nära igen, känner jag.
Brad Pitt's armpit 
Haha! Den sista med sånt eftertryck också, typ \”fattaru!\” Goding 🙂
GillaGilla
Härlig unge! (och de där med ångest och knäppa tankar, sånt sammanfaller för min del oftast vid livsförändringar, och ja, semester eller tillfälligt familjelös faller också under denna kategori, Hoppas det är samma släng av ångest du har, som försvinner lika snabbt som den kommit!)
GillaGilla
Ida – så mycket emfas bakom den!Lisa – den gick över rätt fort. Men så var den tillbaka dagen därpå, likt en gammal ovän.
GillaGilla