Ben sov otroligt dåligt natten till i dag. Och eftersom jag ville vara bjussig mot Nils (han har ju trots allt alldeles nyss bjudit mig på massa ensamtid) tog jag en andra natt på raken och åkte följaktligen på detta:
22:30 – går och lägger mig. Eller. Hinner inte ens sätta på mig en sovtröja förrän jag hör vrålet från rummet innanför vårt.
22:30 – 24:00 – tröstar, bär i sele, försöker söva om i spjälsängen och stora sängen, bär ner i källaren (för att inte väcka Bo), bär runt i vardagsrummet (så att Ben ska få syn på sin favoritförälder, pappan, och bli lugn av det.
Ingenting hjälper. Ben är spänd som en spänd vajer och skriker sig till andnöd.
Cirka midnatt – jag ber Nils fixa en flaska välling och får ångest av hans reaktion som jag tolkar som ”men guuud vad synd det är om mig som inte får en lugn kväll trots att jag blev lovad det, speciellt eftersom jag nyss var själv med kidsen i fem dagar”. Obs: det kan ha varit mest i mitt huvud reaktionen var så här. Han sa faktiskt ingenting. Men jag tyckte att det suckades och det gjorde mig väldigt ledsen.
00:05 – Ben vill inte ha välling. Han blir tamejfan kränkt av vällingen.
00:30 – jag tvingas störa Nils igen. Denna gång för att be honom hålla skrikpaketet medan jag preppar barnvagnen. Tycker än en gång att Nils entusiasm för att hjälpa till är för låg och får mer ångest.
00:35 – 01:30 – går runt, runt, runt i kvarteret och lyssnar på podd.
01:30 – Ben sover! Jag håller andan och lyfter in honom. Han sover vidare!
01:40 – jag sover.
02:00 – katten väcker mig. Vill bli utsläppt. Blir utsläppt.
03:00 – Ben vaknar, jag kastar mig över termosen bredvid sängen och blandar till en flaska välling.
03:02 – Ben sover. Jag står och glor med en onödig vällingflaska i handen.
03:30 – jag somnar om.
05:00 – Ben vaknar. Somnar om med napp och klapp.
05:05 – jag somnar om.
07:00 – Bossa vaknar. Jag går upp. Men där står Nils, beredd att ta hand om Bo! Så fint.
07:01 – jag lägger mig och somnar omedelbart om.
07:15 – Ben vaknar.
I dag har jag känt mig jättesjuk. Barnen har varit förkylda båda två, så det vore ju inte så konstigt om det drabbade mig. Samtidigt blir jag inte sjuk längre (det försvann när barnen kom), så lite konstigt är det. Kanske var det bara ångest och sömnbrist. Har i alla fall sovit hela dagen. Sedan gick jag upp och nattade Bossa och nu kollar jag på Bachelorette och snart ska jag lägga mig igen. I källaren. Med Netflix. Hej!
Brad Pitt's armpit 
Fy fan vilken tortyr du/ni lever under. Juni har ju haft skriknätter (med panikskrik i timmar) och även om det inte var på den här nivån kan jag fatta paniken. Kramar
GillaGilla
Kram
GillaGilla
Men fy! Och kan verkligen relatera till det där med favoritföräldern … Att Elvira är pappas flicka vet jag sedan länge, men nu Einar också! En bara – va fan?
GillaGilla
Fattar inte hur bäbis kan sova så lite och ändå leva? Ska de inte sova typ 50 % av tiden?
GillaGilla
Tack för stödet! Känner det över interwebben och det värmer. Ania – jo, men ska de inte sova cirka 14 timmar/dygn när de är ett? Jag fattar inte.
GillaGilla
Hjälp! Hoppas han skärper sig med sömnen snart. Ni har verkligen fått det tufft, först Bo med sin kolik och sen Ben som inte vill sova. Vilka hjältar ni är!Kram
GillaGilla