Deppig läsning

Kolla – jag har beväpnat mig. Med hjälp av den här hoppas jag att jag ska slippa stå med tjock tunga och svettas och svaja när nästa person som tycker att ”det är väl bra som det är, det är ju jättejämställt redan!” utmanövrerar mig med sina fakta.

Då kan jag bara bläddra fram till rätt kapitel och upplysa om hur det faktiskt ligger till. Att det inte alls är jättejämställt. Att det faktiskt inte kan vara mer eller mindre jämställt utan att det är någonting som antingen är eller inte är. Och just nu är det inte. Jämställt. Inte ens här, i ”världens mest jämställda land”.

Det kanske är lätt att tuppa sig mot mig, men det går ju inte att tuppa sig mot Statistiska centralbyrån.

Ska vi ta några exempel från mitt nya manifest?

Senaste siffran på fördelningen av chefer i Sverige (privat och offentlig sektor sammanslaget) visar att 36 procent är kvinnor och 64 procent är män.

Domare i högsta domstolen? 37 procent kvinnor, 63 procent män.

Styrelsemedlemmar i börsföretag? 24/76. Chefredaktörer för storstadstidningar? 30/70. VD:ar på samma tidningar? 22/78. Ordföranden i kommunstyrelser? 29/71.

Samtidigt visar listan över begångna brott följande verklighet:

Av de som i Sverige lagfördes för brott mot liv och hälsa under 2012 så var 87 procent män och 13 procent kvinnor. Tittar man på sexualbrott så begicks 99 procent av brotten av män och kollar man på våldtäkt mot barn så tar männen all plats -– hela 100 procent av alla som lagfördes för våldtäkt mot barn var män. Dessutom rånar män i högre grad (95 procent män och 5 procent kvinnor) och män utövar skadegörelse i högre grad (90/10).

…

Nu har jag inte läst alla listor än, men hittills har jag lärt mig att:

– Män äger makten.
– Män begår brotten.

Ska bli så spännande att läsa vidare och lära sig exakt hur det ser ut vad gäller lön, pensioner och föräldraskap.

”På tal om kvinnor och män – Lathund om jämställdhet 2014” går att beställa från Statistiska centralbyrån.  Jag fick min bara någon dag efter att jag beställt den.