Jag har läst Too much happiness av Alice Munro. Jag har läst Tiggarflickan av henne tidigare och älskar novellformatet. Passar bra när jag är inne i perioder fattiga på lästid. Lite på spårvagnen, lite på lunchen och någon sida före läggdags. Känns som att man inte tappar det så mycket när hela historien är på bara 20-30 sidor.
Vad jag tyckte om boken, helt kort:
Jag älskade alla utom den sista som jag inte riktigt hängde med i. Kanske för att jag läste den under lite för många olika tidpunkter, kanske för att den innehöll så många olika karaktärer, platser och tider.
Men, som sagt, jag ÄLSKADE alla andra berättelser. Alice borde få ett pris.
Läs den här boken:
JA NEJ NJA
Brad Pitt's armpit 
Jag har köpt en drös av hennes böcker och inte läst nån än, blir sugen nu!
GillaGilla
Du menar som typ nobelpriset?
GillaGilla
@johanna – kul! Hoppas att du gillar.@mirijam – aaa, p'sis 🙂
GillaGilla
Haha! Hoppade över sista för att jag kom av mig hela tiden. Resten var väldigt bra. Har också läst Tiggarflickan och nu Kärlek, vänskap, hat. Är på första novellen och den är så fuckin' spot on.
GillaGilla
@petra – då var det inte bara jag, alltså.
GillaGilla