Jag har varit ensam hemma hela helgen för att friskna till och det har gått ganska bra. Mår nästan fint i dag, vilket känns overkligt på något vis. Ni vet, när ett tillstånd pågår tillräckligt länge börjar man acceptera att det kommer att vara för alltid. Sömnlösa nätter, kolik osv. Och alltså också ihållande sjukdom.
Men i dag: nästan bra. Det är bara näsan som inte är okej, men jag tänker att den bara agerar sista utposten. Vägen ut för allt ont i min kropp. Gå direkt i fängelse, men inte utan att passera snoken.
Hur som helst. Nu ska jag bara tömma diskmaskinen och titta pyttelite på The Fall innan jag lägger mig. Men för att summera helgen som gått så har jag hunnit med:
– Cirka 22 timmars sömn (dvs. en veckas sömn på två dygn)
– Nästan en hel bok (Gone girl)
– Flera avsnitt av The biggest loser och The fall
– Två vändor till återvinningsstationen och en pantrunda (it had to be done, till och med utan luktsinne insåg jag att situationen inte var bra)
– Dammsugning och tvättning av köksgolv (varsågod Bubba – en vit duk)
– Att nå den absoluta botten av tvätthögen (-högarna)
– Att laga tre klänningar samt min jackficka
– Att måla fötter och händer och orka ta bort gamla nagelband först
Brad Pitt's armpit 