Smilla lever! Fick ett samtal i går från en som bor i närheten och som spårat mig via kattens öronmärkning. Stackarn har sovit under en altan ett par nätter och nu undrade personen som ringde om det var okej att han fick komma in och få lite mat osv. Så skönt att veta att han är okej. Han lär väl knata tillbaka hit när han slutat tro att vi inhyser hundar för jämnan. Hoppas.
En annan härlig grej är att vi hjälpte Cathrin och Joakim att flytta i går och det var så mysigt att få se deras hus och hjälpa dem komma till ro med allt. Tänk, för två och ett halvt år sedan åkte jag och Nils till Hultsfred och tog med oss olika vänner och så visade det sig att vännerna var ämnade att leva tillsammans. Nu har de ett jättefint hus i skogen och vi sov där i natt, deras första natt i nya livet.
Dessutom: vi tog med oss Bo, men Ben fick stanna hemma med mormor. Det var så himla mysigt att göra något med bara henne. Har nog nästan aldrig hänt förut, att jag och Nils hittar på något med bara Bo, sedan Ben kom. Mysigt och jätteenkelt. Gud vad lätt det är med endast ett barn som till råga på allt är stort.
Men nu var det inte positiv jag skulle vara! Detta är ju trots allt världens sämsta julkalender.
Det sämsta i dag är att jag är rädd att vi kommer att få en blå regering där SD har massa inflytande och att Fi kommer att få ungefär 1,5 procent av rösterna. Vad som helst kan ju hända och det kan ju kampanjas jättesmart och Fi kommer att ha valsedlar i alla lokaler pga bra resultat sist, men jag tror ändå att många tänker som två personer i min närhet, som röstade rosa sist, att ”det var ju typiskt att jag kastade bort min röst när de ändå inte kom in, nu ska jag rösta på något annat”.
Att nyvalet kan leda till en riktigt vidrig situation är sämst.
Hurra för smilla! Bu för Sverige.
GillaGilla
Hear hear.
GillaGilla
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
GillaGilla