Jag skulle kunna säga att det sämsta i dag är att jag den här veckan sovit mindre än jag gjort sedan jag blev förälder för fyra år sedan. Men sömn är väl ett lite uttjatat ämne på Bradpittsarmpit, non?
I stället säger jag att dagens sämsta är PMS. Jag har kopplat mitt oerhörda humör (som fått mig att känna att Nils nog vill dra sig ur det här livet och att jag då hade förstått honom) till sömnbristen. Men nu: mens. Så det fanns ju en annan förklaring.
PMS är sämst. Att PMS:en blir tusen resor värre för varje barn jag föder är ännu sämre.
Tips på bra artikel om Pms! Mycket bra om att det är bådas ansvar i ett förhållande att lösa det. http://www.expressen.se/halsoliv/sex–relationer/karin-adelskold-jag-trodde-jag-var-psykiskt-sjuk/
GillaGilla
Ja fy fan, PMS är så JÄVLA sämst. Hade mycket hellre haft mensvärk (har bara pyttelite oftast) än den där vidriga \”nu går hela jorden under och alla hatar mig\”-känslan den frambringar. Fattar heller aldrig att det är pms förrän mensen kommer och den gått över. Konstigt att man inte lär sig.
GillaGilla
Har också PMS:en från helvetet just nu. Hatart. Hatar allt. Blir ju verkligen värre ju fler barn man föder som du skriver. Vad kan man göra? Vet att det kan funka med antidepressiva. Måste kolla upp. Eller kan man inte lika gärna operera bort hela livmodern liksom? Vad är poängen med den numera liksom? (Vad är poängen med nåt överhuvudtaget?) hoppas ditt värsta är över snart och att du mår bättre.
GillaGilla