Föräldraledig dag mitt i veckan, kanske världens bästa idé (samt ynnest)

Jag sitter och väntar på att Nils ska komma ner från Bubbanattningen så att jag kan gå och lägga mig i anslutande rum. Jag nattade honom först, men som vanligt lyckades jag inte. Jag kan verkligen inte lägga honom längre. Han kan vara hur trött som helst och nästan somna på flaskan, men så fort han fattar att det är dags att sova så ställer han sig upp, kastar napp och kanin, klappar i händerna, dunkar huvudet i väggen osv. Och när jag lyfter upp honom blir han vansinnig och skriker och spänner sig i räkläge. Alternativt försöker peta ut mina ögon eller dra mig i håret. Han gör inte så med Nils. Eller med Cathrin.

Jamen det går väl över någon gång?

Vi har i alla fall haft en superdag. Jag är ju ledig om onsdagarna nu och i dag var dessutom min mamma här. Vi började med att ta oss in till stan för en tidig lunch på välkänd hamburgerkedja.

Sedan gick vi till Universeum och kollade in alla våningar. Till exempel rymden.

Det är så kul att Bubba också kan leka och ha roligt nu. Att han inte bara är en medpassagerare till Bo, utan upptäcker och grejar och har skoj.

Så här glad var han när mormor provade rymdtoaletten.

Och så här fascinerad av stora akvariet, med hajarna osv. Vi fick se när hajarna matades i dag. Det var kul.

Bossa var sitt vanliga stissiga jag och ville bara tillbringa en sekund på varje sak.

Förutom vid bassängen med rockorna. Där kan hon stå länge.

Vi fikade också.

Och mormor flätade Bossas hår.

Fin dag. Nu ska jag gå och lägga mig och säkert noja en del över att jag ska köra bil i jobbet i morgon. Rätt knäppt att jag är rädd för att köra bil trots att jag haft körkort i 16 år. Men så är det.

7 reaktioner till “Föräldraledig dag mitt i veckan, kanske världens bästa idé (samt ynnest)

  1. Jag är också alltid nervös för att köra, trots 10-års-jubileum på kortet! Vad skönt att läsa att någon annan känner så. Min värsta sak av allt; fickparkera. Får hjärtklappning av att bara tänka på det. Undrar om det någonsin kommer att gå över eller om man alltid kommer att vara en bilskrajis?

    Gilla

  2. Petra – jag skulle själv aldrig klappa rockorna, men håller god min när barna äcklar sig. Johan – vet inte riktigt. Han är ofta röd om kinderna, alltså riktigt blossande, men oftast på båda samtidigt. Maja – jag undrar också om jag alltid kommer att vara rädd. Eller går det över om vi skaffar bil och börjar köra lite oftare? Börjar bli sugen på att ha bil.

    Gilla

  3. Ang. fickparkering: svårt om man inte har vanan inne, men med backradar/backkamera (som snart finns på varenda bil) blir det ca 1000 ggr lättare.

    Gilla

  4. Jag kör rätt ofta och är inte rädd om det inte händer något eller är mörkt och snöigt samtidigt, eller om det är läskiga människor på motorvägen. Jag tycker typ det är lite mysigt att köra till och med!

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: