Och nu sitter jag på bio själv för första gången, om jag inte räknar en förhandsfilm jag såg när jag var journalist för ett decennium sedan, och känner en dov mullrande ångest för allt jag känt i dag.
Fick tulpaner och fina ord av Nils och jag skäms för allt jag skrivit. Men det är så svårt ibland. Vem har tolkningsföreträde? Jag vet att det är den som känner sig kränkt som har det. Men när det gäller hur vi ska ha det hemma? Det känns som att vi båda blir kränkta hela tiden. Det gör det så svårt.
Snart börjar filmen. Har så höga förväntningar. Vilket är dumt, för det är ju förväntningarna som ställer till det jämt.
Brad Pitt's armpit 