Eftersom bokläsning är en av mina topp tre grejer mot ångest så läser jag extra mycket nu. Nu när det är mycket ångest.
Den här boken, Eleanor and Park av Rainbow Rowell, läste jag från pärm till pärm på ett dygn (alltså inte som att jag läste i 24 timmar, kanske mer sju, jag gjorde ju annat också under dygnet). Anledning: karaktärsuppbyggnaden är SMASHING. Handlingen är classic lovestory över klassgränserna kryddad med en lurig sidohistoria om vad som egentligen hänt den ena av huvudkaraktärerna och hennes familj.
Det är väl den där sidohistorien som ska vara drivande och skapa en känsla av att det kanske eller kanske inte kommer att gå vägen för dem. Men jag läste inte så mycket för att få veta vad som skulle hända. Jag kunde inte lägga den ifrån mig för att karaktärerna i boken blev så verkliga.
Vad jag tyckte om boken, helt kort:
Jag tyckte mycket om den. Den var väldigt John Green-ig (på ett bra sätt) (det kanske inte finns ett dåligt sätt).
Läs den här boken:
JA NEJ NJA
Brad Pitt's armpit 
Åh typiskt, lade en beställning häromdagen efter att jag gått igenom alla dina senaste boktips så då missade jag den här. Du är min bästa boktipsare, älskar allt du älskar. Fast Att föda ett barn pallar jag inte läsa såhär i vecka 35 och ytterst hormonell, väntar ett tag med den ändå.Heja dig. Du är så bra.
GillaGilla