Visste inte ens att den koppan fanns

Här går jag omkring med yviga funderingar och insikter om att inte vara ung och lovande längre och så kommer jag hem till Ben som har fått svinkoppor. Det är hemskt synd om honom, för de som sitter i munnen verkar svida. Men här kan jag göra nytta, här behövs jag. Med mitt lilla ynk. Det är det enda som spelar roll just nu och det är en slags trygghet.

En tanke på “Visste inte ens att den koppan fanns

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: