Åh, fy, utsätter mig nu för detta: läser artiklarna om vad små barn kan kvävas av. Artiklarna som delas friskt nu, med anledning av pojken som nyligen dog av en korvbit på förskolan.
Fy fan fy fan fy fan. Ben har satt i halsen massor av gånger och vi har vänt upp och ner på honom och dunkat honom jättehårt säkert tjugo gånger. Hittills. Bossa satte aldrig i halsen. Det verkar som att Ben har en fallenhet för det. Fler gånger har han spytt av att saker fastnat. Bland annat av popcorn.
”Herregud, vem ger popcorn till en tvååring”, läser jag i kommentarerna till en artikel.
Hej hej, vi gör det varje fredag. Vi visste inte! Nu ska det aldrig hända mer. Inte förrän han är minst tre. Han ska heller aldrig mer få traska omkring och äta (vilket han älskar att göra) och jag ska fan skala all korv som kommer i hans väg. Slanta bananer på sniskan och inte under några omständigheter ge honom hela vindruvor.
Fy fan fy fan fy fan. Vilken ångest.
Brad Pitt's armpit 
Ja fy fan. Vi har också gett popcorn i massor. Tänkte att de ju smälter ihop utan att fastna? Little did I know. Och korv?! Skar den i mikrobitar häromdagen. Till en sörja. Vill helst bara ge flytande från sked. Also: skottpeng på \”herregud, vem gör si/vem gör så\”-föräldrar.
GillaGilla
Jag tycker du verkar fantastisk (som mamma, fru, PERSON) – oavsett korv i större bitar, popcorn på fredagar, bananer i fel form, hela vindruvor och uppmuntrande/manande SMS-svar.Kram!Lisa W
GillaGilla
Jag håller verkligen med!!/Mia
GillaGilla
Alltså, jag håller verkligen med Lisa W om det hon skriver. /Mia
GillaGilla
Fiat – jag vill köra allt med stavmixer. Synd att Ben blir kränkt så fort man delar en smörgås eller försöker ge honom ett äpple i bitar. Lisa W och Mia – ❤ ❤ ❤ Vad snälla ni är.
GillaGilla
Märta har också fått popcorn, hade inte heller nåt aning. Har tydligen gjort nästan alla fel på listan, men det får väl bli bättring på det nu…
GillaGilla
Ja, fy, ångesten! Jag har också ett barn som sätter i halsen jättelätt och har noll självbevarelsedrift när det gäller att proppa munnen full med matbitar tills han nästan kvävs… Och blir förnärmad om en försöker mata honom med puré eller ge en bit i taget.
GillaGilla
Men hjälp! Korv, popcorn, hela vindruvor stup i kvarten… Barnet ÄLSKAR körsbärstomater och vägrar äta dem delade.:(
GillaGilla
Skönt på något vis att höra att jag inte är ensam. Och skönt att det ändå är himla himla ovanligt att ett barn dör av kvävning. Jämfört med hur många barn som inte gör det alltså. Fast det hjälper ju inte när ångesttankarna börjar snurra.
GillaGilla
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
GillaGilla
Just den där pojken som dog var min Annas (antar att du vet hur mitt liv ser ut nu) lillasysters bästa kompis lilla son. Så otroligt ledsamt. Vi fick veta det innan det nådde pressen och helt plötsligt insåg jag alla onödiga saker jag ägnat mig åt hittills. Efter det blev det liksom MER carpe diem om en säger. Jag håller på att läsa ikapp din blogg lite. Du är stark och fantastisk. Dessutom saknar jag dig och Dinata. Säg till om det finns Stockholmsplaner och om du har lust att ses!Stor kram!
GillaGilla
Fy, Guldet, vad hemskt! Som du säger: mer carpe diem i våra liv efter detta. Man vet liksom aldrig när det inte går att carpa mer. Jag har hört om ditt nya och är så glad för din skull. Hoppas att få höra om allt ditt över ett gott glas Dinata snart.
GillaGilla