Happy campers

I fredags efter jobbet tog jag pendeln till Kållered, plockade upp Cathrin på jobbet och hoppade in i hennes bil med en av hundarna – Knutte – och åkte söderut.

Vi hamnade vid ett så mystiskt ställe. Först var det skog och ingenting i hundra år och sedan dök det här huset (?) upp. Det hör till ett komplex som heter Ästad vingård som också är ett spa och, att döma av jaguarerna som stod parkerade där samt de dyra männen som gick omkring och fes (jo, sant!) precis bredvid oss så var det ett lyxigt ställe.

Vi skulle emellertid inte nyttja spa:et, utan bara parkeringen. Här är Knutte precis när vi hoppat ut bilen. Så gullig i väska och kläder.

Vi gick ner till vattnet där Cathrin rekat att det fanns ett vindskydd.

Cathrin, som har mad camping skills, fixade eld trots att det regnade.

Så vi kunde grilla.

Det var så jävla mysigt allting och allt smakade extra gott, inklusive samtalen. Cathrin och jag gick ettan till nian ihop och sedan hade vi inte så mycket kontakt förrän hon och Nils bästis Jocke blev kära i varandra för tre år sedan och nu är vi bäztisar. Men det är liksom en stor lucka där vi inte hängde och det är kul att gräva i de åren. På bilden har vi för övrigt haft mössor och eldat och härjat och kissat ute och vi upplevde att vi fått varsitt vildmarksutseende.

Sedan kom natten och den var verkligen för jävla kall. Eller, det var inte ens så kallt, men jag frös som en superfrusen person. Vaknade hela tiden. Menmen, det var värt det. Och frukosten i dag var fin och frisk.

När vi packat ihop oss åkte vi till Tvååker och gick på hönsbytardag. Så rolig sak. Hade inte hört talas om det förut. Det byttes och såldes höns och sticklingar och en och annan tupp. Fast folk var inte så intresserade av tuppar, så de slumpades bort. Som den här. Han heter Kosovo och är en långgalare. Lät jätterolig när han lät.

Eftersom det är skönt att lalla omkring planlöst med en vän i stället för att vara en närvarande mor hela tiden så åkte vi till Mölndal och åt pizza också.