Katten och Knäet for presidents

Vet ni hur genomfin min vän Cathrin är? Ni med barn kommer nog att unisont säga WOW HELVETE WOW strax om ni läser vidare och ni som inte har barn kan nog ändå fatta.

Det var ju lite synd om mig, tyckte jag, som efter att ha roddat barnen ensam största delen av förra veckan pga Nils jobbresa fick göra det IGEN den här veckan eftersom Nils blev sjuk. (Det var såklart synd om Nils också, men jag hade lite svårt att rota fram den sympatin just där och då).

I alla fall. Cathrin tog del av min frustration via bloggen och skickade ett meddelande till mig sent i onsdags kväll.

”När kommer ni hem från förskolan? Jag tänkte komma och hämta barnen och så får de sova hos oss i morgon, så kan du och Nils få en lugn kväll och så är barnen redan här när ni kommer på midsommar.” löd det på ett ungefär.

Så JA, så gjorde vi och allt gick jättebra, för våra barn älskar Cathrin och Joakim mer än glass och jag och Nils kollade på Game of Thrones och åt gopasta och vaknade utvilade på midsommarafton då vi hoppade in i vår mål-bil (vi hyrde en Minicooper över helgen för att testa den och bli ännu mer peppade på att spara till en egen) och körde till Anneberg och firade midsommar och sedan, håll i er, fick vi sova i stugan på gården och så tog de barnen en natt till.

HERREGUD vad de ställer upp.

Jag vet inte vad vi skulle göra utan dem. Flytta hem till någon av våra uppväxtorter, där det finns släktingar?

It takes a village. It takes a village. It takes a village.

I dag tänker jag en del på att det är härligt att vara blomvakt. Vi tar hand om min kompis Elins blommor över sommaren och det är som en djungel hos oss. Vill alltid ha det så.

Jag tänker också mycket på Ben. Han var liksom helt låg i går och även i dag. Vi var vid Tjolöholms på midsommardagen och han ville inte åka någon karusell (de hade tivoli) eller ens fika. Kollade tempen på honom i går, men det var inget. Men i dag hade han nästan 40 grader. Stackars lilla. Han sover nu, med både alvedon och ipren i rumpan. Jag kommer att vabba med honom i morgon och han kommer att missa sin förskoleavslutning. Lille bubblan. Önskar att han kunde uttrycka sig med ord så att vi fattar lite tidigare när han mår dåligt.

8 reaktioner till “Katten och Knäet for presidents

  1. Men å, nu rodnar vi allt lite. Eller mycket. Det är alltid ett nöje att mysa med Hellbjörnarna, stora som små. Any time! Tack för presidentpostsnomineringen! (Vilket vinnarord det skulle vara om en spelade wordfeud.)

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: