Mmm, ni vet när man lägger sig kl 22 och har sitt sovpass (dvs, partnern tar barnskiftet). Man läser ut en mysig bok (A spool of blue thread) och släcker lampan och är precis på väg att glida in i ljuva sömnen när …
”MARY, Bossa har spytt ner hela sängen, kan du duscha henne så tar jag lakanen?”
Och så får kräksbarnet somna om i stora sängen, med mig, för att inte störa lillebror om det kommer mer spy, vilket det GÖR. Massor.
Vid midnatt går Nils och lägger sig och tar då över kräkspasset så att jag får sova ostört i lekrummet.
Jamen då vaknar Ben klockan fyra och vill inte somna om. Testar ”allt” (ni vet, välling, vyssja, musik, sova räv i fåtöljen bredvid), men han vill inte sova.
Ni vet en SÅDAN natt. Då känner en att en lever.
På väg till jobbet nu. Har massor att göra i dag + en kundmiddag efteråt. Kommer att vara såpass fnissig. Om jag inte börjar spy?
Fy fan vilken hemsk natt. Mittinattenspyor är så traumatiska. Men vilken cliffhanger på slutet där – hur gick det?
GillaGilla
Det gick bra, jag kräktes inte. Drabbades väl av lite word vomit efter ett par glas iofs, men det är som det är. Bubba slapp också magsjukan THANK GOD, så operationen blev av. Tjoho!
GillaGilla