Den där helvetesinfluensan gick ju direkt över i magsjuka och även om det mest var Ben som drabbades så påverkade den alla Hellbjörnar. Bo klättrade på väggarna i stället för att vara på förskolan och jag mådde jättekonstigt illa och la mig klockan åtta nästan varje kväll. I går var första dagen jag kunde äta mer än en munfull utan att vilja spy (gud vad gott det var att kunna äta igen) och ungefär fem kilo lättare än innan allt började hade jag i morse en helt vanlig morgon med väckning av barn och förskolelämning (morgonbestyren sköter iofs Nils, men jag var ju åskådare). Så konstigt ovant allt känns. Fast känslan av att ”när som helst kommer jag att bli utskälld eller få sparken” är obekvämt bekant. Så känns det ofta när jag varit borta från jobbet. Eller när jag inte varit borta. När ska det gå över? Det här är ändå mitt elfte år som yrkesverksam.
-
Följ
Följer
Har du redan ett WordPress.com-konto? Logga in nu.
Brad Pitt's armpit 
Alltså, jag får precis samma känsla när jag varit borta från jobbet – trots att jag aldrig fått sparken eller blivit utskälld. Iaf inte på grund av vab eller sjukdom 😀
GillaGilla
Jag har varit hemma från jobbet i två veckor nu och är sjukskriven denna veckan ut, men det kan hända att jag går till jobbet i slutet av veckan. Jag var ledig länge över jul och nyår och hann bara jobba två dagar innan jag blev sjuk, så nu kommer jag knappt våga GP tillbaka till jobbet, för det känns som om jag har ställt till det för alla. Och jag kommer att ha glömt bort hur en gör på jobbet, känns det som.
GillaGilla
Jag blir utskälld och ifrågasätt av chefen när jag är hemma förkyld och nu haft influensa en vecka. Fyyy ej okej. Jag längtar till den dagen jag kan säga upp mig, snälla livet låt mig få nya jobbet jag just sökt!!!
GillaGilla
Katta och Fifi – undrar om vi har något extra Lutheranskt i oss eller vad det är. Eller så är det helt allmänkvinnskligt att känna så här? Anonym – men nej! Inte okej. Hoppas att du får nya jobbet.
GillaGilla