Veckan som gått har inte varit min finest. Vissa månader är PMS:en hanterbar eller till och med nästan omärkbar och vissa månader är den inte det. Alls. Veckan som gått har jag tänkt så många katastroftanker om familjen, ekonomin, företaget, framtiden, livet och tvivlat på ungefär allt inklusive om Nils ens tycker om mig litegrann. Det har inte varit bra. Hade till och med nattlig ångest, vilket jag knappt haft sedan jag sa upp mig.
Dessutom är det här första veckan som jag officiellt inte är anställd av reklambyrån längre och det betyder att jag är fri att göra vad jag vill och kontakta vilka jag vill. Men Kajsa har varit bortrest och kombinationen grov PMS och ensamarbete gjorde mig helt tafatt. När jag är ångestfladdrig behöver jag verkligen ha någon att bolla med när jag ska jobba, märkte jag.
Usch. Det har varit en konstig vecka.
Men trägen vinner, eller hur man säger, och i dag tror jag att mensen kommer. Det känns verkligen så. Inte bara i livmodern, utan även i sinnet. Och om jag ska försöka hitta något positivt i min PMS-ångest så är det att jag blir manisk och får mycket gjort i hemmet. Under mina pauser från ensamkontoret i köket hann jag med två turer till Hornbach och en till Biltema. Jag städade nästan hela huset, tvättade all tvätt och målade en vägg. Jag satte upp balkongskydd runt hela altanen så att det blev så här fint:
Och klädde om köksstolarna like so:
Dessutom hade jag och barnen är på det stora hela fin dag i går, när förskolan var stängd. Vi besökte Bens nya förskola, som han ska börja på i augusti, och det kändes så himla bra. Pedagogerna var så välkomnande och snälla och alla hade jobbat där jättelänge, i typ tio år, och det tycker jag bådar gott. Gården var himla mysig också. Eftersom det är ett föräldrakooperativ så ska vi vara delaktiga i verksamheten och Bens blivande pedagog sa att det var så lyxigt att de hade både arborister och florister bland föräldrarna, hence den fina gården. Undrar om jag kan bidra på något vis. Kanske en normkritisk PR-kampanj för att locka fler familjer till kooperativet.
Ja, rakt igenom harmonisk var inte gårdagen så klart. Det är faktiskt häpnadsväckande hur mycket en tre- och en femåring kan låta. Nu har inte bara Bo, utan även Ben, slutat prata och börjat skrika fram allt de vill få ur sig. Och svarar man inte på en mikrosekund efter det första MAMMA kan man räkna med att det kommer minst tio MAMMAAA till i snabb följd, oavsett vad jag gör. Om jag till exempel står i köket och fixar MJÖLK Å ÄPPLEBÅTAR så bör jag ändå vara beredd att FIXA TEVEEEN eller HÄMTA PAPPEEER eller egentligen vad som helst samtidigt.
Ofta finner jag mig beredd att göra vad som helst, alltså vad som helst, för att det ska bli tyst. Att köpa både Hello Kitty-glass och Frost-glass är ett billigt pris, till exempel. Bara. De. Slutar. Skrika.
Ja, så kan det vara. A week in the life of. Nu hoppas jag att det rinner till ordentligt så att jag kan arkivera den här PMS-vändan för gott och inviga min nya menskopp. Men gud, autocorrect ville skriva manskopp. Usch.
Gilla detta:
Gilla Laddar in …
Relaterade
Brad Pitt's armpit 
Men mjau så fint det blev på altanen! Får man vara jobbig och fråga hur högt skyddet är? Jag är på jakt efter insynsskydd till en inglasad balkong och har hittills bara hittat för höga eller för låga. (Och är alldeles för lat/ohändig för att fixa rätt längd själv, som somliga säger är superenkelt!) Kanske är det här slutet på min jakt?
GillaGilla
Vad är en manskopp?!? Känner igen det där hysteriska göra vad som helst bara barnen tystnar. Att vara en bra förälder är ibland tillägnat de där som har ETT barn som lyder och sover hela natten.
GillaGilla
Ella – det är en meter högt. Jag tycker mycket om det. Är lite osäker på hur det är tänkt att man ska sätta fast det, men jag använde hammare och spik och det funkade fint. Hittade på Hornbach!Jenny – minns ett avsnitt av Alex och Sigge där Sigge var typ arg på Alex för att han endast hade ett barn, medan Sigge hade tre. Han var arg på alla som bara hade ett barn. \”Ni vet inte hur lätt ni har det\”, ungefär.
GillaGilla