I går promenerade vi de två kilometerna från oss till Volkspark Hasenheide i Neukölln.
Det var lite av en stretch att traska så långt med barnen, men Bo hittade näsor som fastnade, så det gick bra.
Och Ben, ja, han ville INTE sitta i Ergon, men fann den väldigt skön när vi väl fått ner honom.
Vi var i Hasenheide även förra gången vi var här med barnen och ville gärna tillbaka till den här lekplatsen.
Den ska vara inspirerad av sagan om Aladdin och har massor av fina träfigurer man kan klättra på.
Så kul att även Ben kunde leka den här gången (sist hade han inte lärt sig gå). Han växer varje dag och vågar prova mer och mer. Lite andan i halsen på mig när han klättrar högt (han ramlar och slår sig liksom hela tiden, även om han är på ett golv), men han måste ju få prova.
Vi hade nog kunnat stanna där hela dagen.
Men man måste ju fylla på med energi också. Alltså hurra för tillgängligheten till wurst, som gör att det går att få i barnen mat som de står ut med SNABBT. Det är ju egentligen för tråkigt att sitta still och äta.
Caféet nära lekplatsen i Hasenheide har en snygg graffitivägg. Hittar ni Bo?
Vi lämnade parken och stötte på en världsfin moské. Som ett sagoslott.
Vi tog oss över vägen till en … annan park. Nämligen den gamla flygplatsen Tempelhof.
Det är så coolt att ett sådant här ställe finns. En helt enorm plats, centralt belägen och tillgänglig för alla. Folk cyklar, joggar och skateboardsurfar (?) på landningsbanorna. Grillar och har picknick eller pysslar om växterna på kolonilotterna. Hörde att bostad- och byggbolagsintressena höll på att vinna och få igenom sina önskemål om att göra business av ytan, men det röstades ner av folket. De vill ha kvar sin enorma gamla flygplatspark. Fint.
Det blåste rätt mycket när vi var där och barnen hade mycket roligt åt att bara kuta omkring.
Sedan fanns det såklart biergarten där, så att man kunde få ett mellanmål och lite skärmtid. Johan var med.
Jag såg en affisch om att de har något projekt på gång just nu där de tänder en ljusformation i Tempelhof om kvällarna. ”Vilken tur, det får vi kolla in”, tänkte jag innan jag insåg att vi ju inte är ute om kvällarna… Fick i alla fall se hur formationen såg ut. Det var enormt många lyktor och jag blev förvånad när jag kikade in i en och såg att det var ett helt vanligt värmeljus där inne. Tar nog en lite stund att tända dessa där.
Efter Tempelhof tog vi en taxi till ett så maffigt ställe. Markthalle Neun och deras Street Food Thursday.
Det var så fett! Hur mycket rolig mat som helst och mikrobrygd öl och massa kul att titta på. Jag hade kunnat gå omkring där till stängning och ätit lite här, lite där. Bo gillade det också.
Hon åt en focaccia som tydligen var supergod.
Tyvärr fick den här ett sådant djävulskt bryt och ville bara ha äppeljuice. Sprang in i mataffären som låg inne på området och köpte ett 12-pack juice och slet ut en till honom. Men det hjälpte inte, allt var förbi och speciellt humöret. Efter skrik och panik och kiss på golvet (INTE KISSA) och medlidsamma blickar i toakön när Ben utan byxor vägrade följa med åt något håll (INTE HEM, INTE PAPPA, INTE STANNA, INTE IPAD osv.) fick vi bära barnet ut och traska den korta sträckan hem och ge honom en smörgås.
Jaja. Jag fick testa en empanada i alla fall. Och ta bilder i fotoautomat med Bo.
Nu är det nya tag. I dag blir det Friedrichshain för draklekplats, piratglass, lek-café och second hand-runda.
Brad Pitt's armpit 