Bäst i veckan hittills:
Känslan i onsdags, när Bossa var frisk och min mamma kom på besök och vi skulle få avlastning från allt.
Sämst i veckan hittills:
Att Bo kräktes ned hela storsängen och sin mamma natten till i torsdags. Eller att jag och Nils bråkade pga den vanligaste orsaken:
Han tror att jag kan läsa hans tankar. När jag inte kan det blir han sur och inåtvänd i stället för att säga vad det är som pågår i huvudet på honom. Jag blir TOKIG av den dåliga stämningen som, enligt mig, skulle kunna undvikas genom att vi säger till varandra hur vi vill ha det med olika saker.
Eller att Nils själv började kräkas i morse. Just nu ligger han på badrumsgolvet med ett täcke och ömsom vilar, ömsom hulkar. Pendlar mellan att tycka synd om honom och att vara sur, eftersom vi inte hunnit bli sams än.
Där har jag ont:
Lite känningar i benen efter att ha joggat två gånger den här veckan (johodå), men annars ingenstans just nu, thank you very much!
Det tänker jag mycket på:
Pengar (hur många vi har och hur det ser ut i den närmsta framtiden). Vad vi eventuellt skulle kunna sälja av det vi äger. Magsjuka. Syrien. Trump.
Det klär jag mig i:
Mjuka byxor och t-shirt. När jag måste lämna hemmet byter jag bara de mjuka byxera mot ett par hårdare för att se lite mer klädd ut.
Till helgen ser såg jag fram emot:
Att äta något gott, dricka vin och kolla På spåret med Nils efter nattningen i kväll. Att hitta på något utomhus med Bo i morgon, så att hon får lite luft och livsgnista tillbaka efter sjukveckan. Att dricka glögg, tända ljus och slå in julklappar på söndag.
Fast det blir ju inte riktigt så, nej.
I lurisarna hör jag:
Bara olika podcasts – fredagar är bäst, för då kommer massa nya avsnitt. Till exempel Piskan och moroten som är så himla himla bra.
På högtalaren i köket spelar jag däremot gärna She & Him’s nya julskiva. Visste ni att de släppt en ny i år? Blev så glad.
Det dricker jag:
Helst vin, medan jag lagar en god pastarätt. Också gärna mycket kaffe, cola light och julmust light.
På fredag händer detta:
Ja, det är ju i dag det. Jag vabbar Bossa som inte verkar något sjuk längre, men pga 48-timmarsregeln, ni vet. Sedan får jag väl hoppas att Nils känner sig friskare så att någon kan ta hand om barnen när jag börjar kräkas.
Egentligen hade jag tänkt gå på Feministiskt initiativs julbord, men det får bli i ett annat liv.
Å på lördag det här:
Världen är mitt ostron!
Söndagen tillbringas så:
Med huvudet i en toalett?
Och mest av allt önskar jag detta:
En Moccamaster och en Mulberry Bryn.
Skoja. Vill bara att alla ska sluta spy tack.
By the power vested in me by bordtennis, feminism och rödvin ber jag om att få slippa bli magsjuk.
Alltså, är med er i tanken. Hoppas SÅ att ni får en liten stund av det där goa, och INGET mer kräks.
GillaGilla
Tack! Men det gick tyvärr dåligt 😦
GillaGilla