Första gången jag skulle flytta till ett eget ställe i Göteborg, efter ett par år i kollektiv respektive delad lägenhet med Ylva på båda sidor Vågmästareplatsen, gick jag och handlade på Ikea med Henrik. Jag var bakis och fick för mig att allt som var gult var fint. Sådär som det kan bli med idéer under the influence of bakis. Så i mitt lilla 18-kvadratsrum på Olofshöjd på det lustiga gatunamnet Motgången var nästan allting gult.
Annat som är gult är min favoritklänning, som jag köpte när jag var i Berlin med mitt local girl gang (always support your local girl gang) TBUB (till Berlin utan behå). Den här klänningen är så tajt att den fick mig att köpa spanx. För så påverkar patriarkatet mig, att det inte får puta.
En annan gul sak var Bo, när hon var bebis. Det kanske inte syns så tydligt här, men hon var som orange i ansiktet, främst över näspartiet, det första året. Flera människor frågade mig vad hon var sjuk i. Men BVC tyckte inte att det var något och sedan gick det över.
Gult är FINT! Och jösses vilket gull den där Lill-Bo!
GillaGilla
Ååå, *massa hjärtan * du i proffsdressen och gulliga Boet! Pussar å kramar på er från Kattski.
GillaGilla
❤ ❤ ❤
GillaGilla