Tack för alla kommentarer på hjärnan brinner-inlägget. Jag måste förändra på vissa saker. Jag vill inte vakna en dag och inte minnas något.
En sak som kommer att hända inom kort är att min mamma kommer ner och bor med oss ett tag. Trots att vi inte har släkt i närheten av Göteborg så har vi släkt som bryr sig och som vill avlasta. Att veta att min mamma, världens bästa mormor, kommer ner och tar alla lämningar och hämtningar i en vecka tar bort så himla mycket stress och panik. Att veta att jag den veckan kan jobba utan att tänka på barn-tiderna är en lisa för själen. Särskilt eftersom den veckan mynnar ut i ett framträdande där jag och Kajsa ska stå på scen i konserthuset och hålla låda på engelska inför flera hundra människor. Herregud, varför säger vi ja till allt? Närå, det blir kul. Alldeles bestämt. Kul blir det. Nu har vi ju möjlighet att förbereda oss rejält.
Annars har jag försökt implementera förändringar i vardagen. Jag har testat att säga till Nils att jag behöver vila, och gått och lagt mig och sovit/dåsat i flera timmar trots brinnande barnkaos på nedervåningen. Försöker övertyga mig om att det är bättre att han har det lite jobbigt ett tag precis nu, hellre än att han blir helt ensamstående under flera år när jag kraschar.
Jag har ägnat mig åt meditativa saker som möbelvård. Bossa kräktes ner en av kuddarna i vår gamla 50-talssoffa för ett tag sedan. Nu har jag äntligen kommit mig för att köpa hobbyskum på Jysk och ersatt den gamla stoppningen (i samtliga kuddar). Har ni testat att ta ut 60 år gammalt innehåll från möbler någon gång? Det var en stark upplevelse.
Jag tänker att det borde vara som en skinande aura kring soffan nu, med ny fyllning och tvättade tyger, med tanke på hur (utan vår vetskap, riktigt) äckligt det var tidigare.
Annan härlig grej för mående: städa ur och organisera kryddlådan. Mmmm så fint det är där nu.
Har också umgåtts lite extra med den här. Väldigt ångest relief. I dag hade vi en heldag där vi låtsades som att ”money’s not an issue”. Han fick välja vilken klänning han ville från 79-kronorshängaren på HM (tog en jätteful), vi köpte godis på 4 Gott fast det inte var lördag, jag köpte smink för 500 spänn och vi åt pommes på restaurang. Gick runt och strosade och var riktigt olönsamma hela dagen.
Dessutom har jag vidtagit en konkret åtgärd för att uppmuntra bättre nattsömn: köpte en väckarklocka för att kunna lägga mobilen långt åt helfvete när jag lägger mig.
Egentligen köpte jag två. Den första, en enkel från Clas Ohlson, var trasig från början. Och excuse me pappa som förmodligen trillar bakut om du läser detta (vet att han inte läser så det är okej), men jag kommer verkligen inte att gå tillbaka med den till affären. Tanken på att ta med mig kvittot och den trasiga klockan och kräva en ny gör mig nästan förtvivlad, så det kommer inte att hända. Det får vara som det är. Också en del i strategin att göra annorlunda. Säga nej till att orka göra saker.
Brad Pitt's armpit 
Att det är bättre att han har det lite jobbigt nu än skitjobbigt o flera år – amen. /En som satt och grät i soffan i ett halvår
GillaGilla
Det är svårt det där med att låta partnern ta lite mer en period. Eller alltid. Samtidigt är ju inte rättvisa att dela rakt av på alla uppgifter ifall den ene är starkare. Det är heller inte effektivt. Jag brukar försöka tänka att eftersom min partner behöver mindre sömn och klarar uppbrutna nätter bättre och jag hamnat i stress/utmattning om jag tar nätterna så är det rättvisare om hen tar nätterna och tidiga mornar. Rättvisare och mer effektivt för företaget familjen. Hen blir däremot sjukt stressad samt stökar ner hela köket när hen måste laga mat. Samma resonemang leder till att det kostar mkt mindre om jag gör det, lagar mat. Vi kör så-vi tar det som kostar minst i ork o stress och stök mm och försöker se till att alla har tid över till eget och ork och mående över för att leva. Skulle jag ta hälften av nätterna kanske arbetet i dig vore jämnt fördelat. Men konsekvensen vore att jag mådde dåligt, blev trött och ledsen och orkade inte med att vara en glad människa. Så det vore inte rättvist ändå. Men så jävla svårt!!!!
GillaGilla
I Malmö ligger det just nu ett stycke tvåbarnsmamma som lyssnar på skriket som kommer från rummet där min kille tar läggningen med tvååringen (efter att samma kille lagt 7-månaders barnet). Livet, alltså. Så jävligt ibland (när det exempelvis är jag som själv lägger båda för att han är jour/på forskningsresa) men så gött just nu med min juice, min dator och min choklad inom räckhåll. Önskar dig samma (Choklad! Juice! Dator!) och framförallt vila! Och just ja, förutom att jag såsar på soffan tänker jag på dig och skickar så mycket värme och pepp och heja-dig-vad-du-är-bra-tankar som jag kan åt ditt håll.Kram!
GillaGilla
Mormödrar alltå! Så fint att ni får avlastning och att du hittat lite strategier. Du är så klok så bara du följer din intuition och inte försöker vara för stark så kommer du säkert snart på banan igen!
GillaGilla
Så BRA att du låter Nils ta lite mer nu. Jag är kass på att göra så (blir tyvärr lite martyr också då) men när jag ser till att försöka slappna av och fatta att man inte själv måste göra allt alltid … det är skönt. Och hurra för snälla föräldrar som avlastar. Hoppas att det lugnar sig snart med allt och stort lycka till på ert föredrag! Så impad av att du gör sånt.
GillaGilla