Dagen i bilder och retardationen

Jag har märkt att in times of press så retarderar jag gärna. Inget unikt i det. Man söker väl efter tider då allt var enklare, tryggare.

Den här höstterminen (det är fortfarande sommar, men terminen är ju vad den är) har dragit igång med en jävla fart. Publicitet som gör att folk hör av sig. Beslut att ta. Stress över att behöva få igång projekt för att kunna skicka fakturor. Oro över framtiden som kan bli lite precis hur som helst. Dessutom fick Nils borrelia i veckan och som alla vet är det värst för ”den andre” partnern när den ena blir sjuk.

Då kollar jag om Vänner, lyssnar på 90-talsmusik och gömmer huvudet.

I dag (Nils äter penicillin och är bättre) var vi på Nordens ark och det är en väldigt trygg plats för mig, visade det sig. Tror att det är för att vi har varit här flera gånger förut, med några års mellanrum, och det ser likadant ut. Behöver att vissa saker ser likadant ut.

Här tar jag och Nils en selfie på utkiksplatsen vid järvarna 2010. Bo är i magen.

Här gör vi det igen, 1 juni 2013, när Ben är 18 dagar gammal. (Han var med såklart, Bo också.)

Och här är vi i dag, på samma plats, fast sju, respektive fyra, år senare.

Knäppt att tidens gång kan vara så läskig (vi ska DÖ allihopa, när som helst kan det ske) och samtidigt så betryggande.

Nordens ark var för övrigt väldigt ångestdämpande och vackert som vanligt.

Vi fick se järvarna, vilket absolut inte är en garanti eftersom de har väldigt stora ytor att röra sig på (tack) …

… och vi hyrde en skrinda, vilket jag länge velat göra (oklart varför jag känner sådan enorm mysfaktor inför skrinda).

Bo testade allt som gick att testa och fick veta att hon hoppar som en röd panda.

Och så hade vi med matsäck. Känner mig som en slags superhjälteförälder när vi har med matsäck. Konstigt, för när jag var liten hade vi alltid med matsäck, så det borde inte kännas som en sådan bedrift, men det gör det. Dock gillade inte Ben drickan vi hade med (färdig lemonad), så vid vargarna gick jag in i vargstugan och försökte köpa mjölk. Visade sig att all förtäring var till för fodervärdarna som var där på gruppbesök, så inget var till salu. Men jag fick mjölk av snäll person. Tack.

Bo testade en gunga med jättejättelånga rep.

Ben sa att det var en LÄSKIG GUNGA och ville inte testa själv, men hela tiden satt han och plirade så här mot sin syster. Fint.

Nu ska jag runda av med lite Grand designs på Netflix. I morgon ska Bo på kalas och jag och Nils sa till Ben att han ska få göra något riktigt roligt under tiden. Kanske gå på ”Lek och bus-landet”? Eller badhus?

Han kontrade med ”KÖPA GODIS, SITTA SOFFA?”.

Den lille livsnjutarn.