Vad vill jag med att rada upp allt som ska hanteras hela tiden? Vill jag få sympatier för att dagarna är logistiska slukhål som gör att hjärnan susar? Jag vet inte, men jag tänker att det kanske blir intressant att titta tillbaka på uppräkningarna en dag, när vi inte har småbarn och inte sitter i styrelsen för ett föräldrakooperativ och inte är i uppstartsfasen av att driva bolag. Att vi kan minnas hur det var och glädjas över lugnet (som jag föreställer mig komma skall).
Den här arbetsveckan var det städjour på förskolan en eftermiddag/kväll, föräldramöte på Bossas skola en kväll, styrelsemöte med föräldrakooperativet en kväll, öldrickning med kompis en kväll och trum- och simskola för Bossa en eftermiddag/kväll. Sedan kom helgen och den bestod av två barnkalas, ett dop, en vigsel med efterföljande bröllopsfest och en mat- och städjour på förskolan.
Detta hade inte fungerat om inte min mamma kommit ner och hjälpt till under helgen. Det hade inte heller funkat att röra sig mellan tre kommuner under den festspäckade lördagen (dop i Särö, vigsel i Göteborg och fest i Mölndal) om vi inte haft bil.
Så nu när jag är på väg att rinna ner i sängen utan att passera gå vill jag först rikta tack till:
1. Carin Hellström, för enastående barnpassnings- och diskmaskinstömningsinsatser.
2. Julia Aurora Mini Hellbjörn, för häpnadsväckande klipp i däcken under förflyttningarna.
Det var ingen brud inblandad i vigseln i lördags, så jag tänkte att det var okej att jag lajvade gräddtårteklänning på bröllopet. Både dopet och bröllopet var förresten så himla fina och jag blev väldigt rörd. På vigseln hade paret tagit in en jättemustig kyrkokör som bland annat sjöng Kents ”Utan dina andetag” och då kom tårarna, det kan jag säga.
Brad Pitt's armpit 
Ja, undrar vad man kommer att tänka när man blickar tillbaka på dessa år i framtiden. Antagligen att man hade en hel massa för sig och att man var väldigt ung på alla bilderna! 🙂 Häftig klänning! Hoppas ni får en lugnare vecka nu. 🙂
GillaGilla