Vi kör på två loppisar, skyskraporna ser man väl bäst på avstånd ändå

 

Gissar att det inte är görlätt att få hålla bord där, för det var tättpackat med extremt välorganiserade försäljare. Såg ut som godis. Jag köpte presenter till barnen och till Nils, kan visa sedan.

 

På rummet drack vi prit varpå spontan fotostund uppstod. Det är en sådan GÅVA att resa med en fotograf. Måste ha det sagt: alla bilder som är remotely snygga i de här inläggen kommer från Kajsa.

Nu kör jag på här och öser in den sista heldagen i samma inlägg. Det var en söndag och vi hängde tillsammans alla fem igen. Fast här på bilden är det ju bara jag. Den är tagen på Mulberry Street Bar, som vi trillade in på baserat på hög visuell mysfaktor. Och så visade det sig att stället hade en ganska fantastisk hundraårig historia och har varit inspelningsplats för Sopranos, Donnie Brasco, Gudfadern, Kojak, Nio och en halv vecka och en massa annat. Fick massa goa historier av vår servitör. Samt livets meatball sub. Tänkte på Joey som alltid hade en i mackan, det är smart.

Efter ”frukosten” hängde alla med på en grej jag verkligen ville göra. Det är alltid pirrigt när man får med sig alla, man vill ju att det ska bli bra. Jag tror att alla tyckte att det var kul, faktiskt, att gå på Glossiers flagship-butik. Jag hade hört att de jobbat hårt på att ”ge mer” än internetbutiken genom att jobba hårt på instagramvänliga upplevelser.

Det var lite som ett labb, med doft av Byredoljus, där inne. Produkterna låg i perfekt symmetri och alla prover saknade ”duttgrej”. Man fick i stället ta engångsborstar/tops/spatlar och hålla på. Sedan, om man ville handla, gick man till en av de overallklädda editörerna (ej säljarna) och la sin beställning på deras iPad. Beställningen kom sedan i en påse med ens namn på och en bjudnecessär i genom ett genomskinligt rör från packrummet.

Jag köpte en cloud paint i färgen beam och en concealer. Fun facts: jag provade deras foundation och blev amazed över hur smörig och samtidigt heltäckande den var. Utbrast exalterat att jag aldrig varit med om en bättre foundation och kladdade in hela ansiktet GENERÖST. Men det var ju inte foundation, utan concealer, ja absolut.

Kompisar med påsar.

Sedan åkte vi tunnelbana till Brooklyn och området Dumbo. Gick under Manhattan Bridge…

För att äntra Brooklyn Flea.

Då jag och Kajsa redan besökt den (fast i Williamsburg, välj den om ni ska ta en, den var mycket större) tog vi fasta på att Harry Potter byggt en bar under bron.

Kvällens huvudaktivitet låg lite söderut i Brooklyn, men på väg dit hann vi med en leksaksaffär som saluförde ORIGINALNINNI. Trogna läsare känner kanske till att Ben tappade sin från-födseln-kanin i Berlin förra sommaren och vi har försökt hitta en ny sedan dess, men utan lycka. Skrek när jag såg den här. Han ska få den på sexårsdagen nästa vecka och med paketet kommer ett narrativ att levereras, ska jag säga. Slipar på ett om hur otroligt det är att Ninni rest hela vägen från Berlin till Brooklyn, New York på hälsoresa och återfått allt sitt mjuka fluff.

Den här butiken låg också i Dumbo: Front Gallery Store. Kan verkligen rekommendera ett besök. Det är en pryl- och klädbutik som säljer både nytt och använt. Sara hittade en begagnad Burberrytrench och Kajsa köpte avlagda hantverkarbrallor som måste ha gjorts för henne. 

Och så le grande finale på hela resan: Game of Thrones watch party (the Sunday’s Night Watch, hehe) på Parklife en bit söderut i Brooklyn, från Dumbo.

 Elin var dressed for the occation.

Ja, jag gjorde det fåniga att jag tog bild på duken. Men det stannar inte här. Gud, jag skäms så mycket, men jag filmade en snutt och LA UT PÅ INSTA. Vem är jag? Tyckte att jag var rolig som spoilade för alla som vaknade i Sverige och öppnade sina lurar. Nej usch. Tog bort det, men det var ju alldeles för sent. Tappade bra många följare, men det ska jag ha. Min ursäkt är att jag var full och att jag blev hetsad av min omgivning och att det kändes som en kul idé där och då. Men det är ju då rakt ingen bra ursäkt.

Sista dagen i New York var i går och då lallade jag bara omkring med Marie och Kajsa i väntan på vår flygplatsskjuts. Det var väldigt mysigt att gå utan mål. Hade gärna gjort det mer. Såg ett knasigt hus på toppen av ett lägenhetshus, till exempel. Undrar vad det kostar och om de har en trädgård där uppe? 

Nu är jag hemma efter min längsta period borta från barnen sedan de kom till jord. De verkar inte tycka att det är någon jättegrej att jag inte varit hemma på åtta dagar och lika bra är det, såklart. Men jag tyckte allt att det var något extra att få gå och hämta dem i dag, mmm.