Decemberöverenskommelsen. 1. Tv-året 2019

På grund av sorg i nära relationer har bloggen varit ouppdaterad. Nu är sorgen i den närmsta relationen, den med Nils, förbi och efter ett antal stora förändringar, familjerådgivning och KBT-terapi är vi fortsatt ihop och mycket snällare mot varandra än förut. Den andra relationssorgen, med min ursprungsfamilj, verkar svårare att skapa förändring i, så det är väl som det är med den? 

Jag har i alla fall saknat att skriva här och nu ämnar jag börja igen. Genom Jennys decemberlista tänker jag att det bör gå ganska sömlöst att få rutin på det.

Här kommer nummer 1 på listan: TV-året 2019

”Jag minns endast Succession” tänkte jag först, men det är ju bara för att jag såg det alldeles nyss. Och uj vad bra de var. Jag och Nils brukar oftast sitta vid varsin skärm när barnen somnat, men den här såg vi ihop. Och till skillnad från de allra flesta andra serier satt jag aldrig med mobilen och höll på med annat när jag kollade.

Den andra serien som i år fick min odelade uppmärksamhet under tittning var Game of Thrones. Kollade på alla avsnitt tillsammans med kompisar och god mat och vi började säsongen med att skriva våra gissningar om tronen och huvudkaraktärer som skulle dö och så redovisade vi i slutet. Var besviken på sista avsnittet precis när det sänts, men så här ett halvår senare så har jag ändrat mig och minns det med varma känslor.

Dock kan jag knappt tänka på GoT utan att skrika rakt ut i skam. Jag gjorde nämligen något fruktansvärt pinsamt efter att ha sett näst sista (tror jag det var) avsnittet på en pub i Brooklyn: jag la ut spoilers på instagram. Vet att folk, bland annat Linn, med rätta blev sneda och avföljde mig direkt. SKÄMS SÅ FÖR DETTA.”Titta på mig, jag är i New York och kollar på Game of Thrones sex timmar innan ni gör det och det måste jag berätta genom att lägga ut en spoiler om att Brienne och Jaime hånglar.” Dra rakt åt helvete vad pinsamt gjort. Har ingen ursäkt förutom att mitt sällskap hetsade mig att göra det, men det är ingen särskilt bra ursäkt.

I övrigt är det här kanske mitt mest rastlösa tv-år. Givna (för mig) succéer som Bachelor, Bonde söker fru och Idol har jag för en gångs skull inte alls följt slaviskt. Bryr mig liksom inte hur det går för  någon av deltagarna. (Brydde mig om Astrid i Idol, men efter att hon åkte ut var det inget kul.)

…

På temat så kommer jag i kväll, efter nattning, att kolla på mitt absoluta favoritprogram Allt för Sverige. Ja, tävlingsmomentet är lite fånigt, men det spelar ingen roll, för allt annat är perfekt trösterikt. Dessutom känner jag mig uppfriskad av alla nya lärdomar. Som att Rambo-filmkaraktären är döpt efter äppelsorten Rambo som i sin tur är döpt efter Ramberget här på Hisingen (där vi bor).