24. Det var det där med fler barn

Publicerat avpingismariaPublicerad iOkategoriserade

Jag har bara med mig ett par byxor till julfirandet i Halmstad. Ett par mammajeans. Det är det enda som går på nu, i vecka 13. Det syntes så mycket tidigare den här gången, kanske för att det är nummer tre. Var nummer tre.

Jag hade tänkt slå in ultraljudsbilden i paketet med barnens skolbilder, som en överraskning under granen i dag. Men eftersom det syns så mycket på magen så lät jag Ben och Bo lämna över en guldig ask till svärföräldrarna redan när vi kom fram i går. Oj, vad glada de blev. Och förvånade.

I dag hade jag tänkt skicka bilden till min familjs whatsapp-grupp med orden ”god jul, i julklapp får ni en helt ny släkting: Bulten Hellbjörn, förväntad ankomst juni 2020”.

Jag var på gynakuten i tio timmar på lucia. Det blödde massor. Precis som när Ben låg i magen. Och precis som när Ben låg i magen fick jag ett betryggande besked. Hjärtat slog och bebisen hade armar och ben och hade växt till och med lite mer än vi trott. Den här gången fick jag också träffa en så fin läkare, till skillnad från sist jag var på gynakuten. Hon tog sig tid och pratade med snäll röst och ritade en bild över hur blödningen låg i livmodern och försäkrade mig om att det inte var någon fara. Hon hade precis varit på en ultraljudskurs och fått lära sig att när ett foster mäter över en centimeter och har ett pickande hjärta så är missfallsrisken 0,5 procent. Bulten mätte över fyra centimeter.

Sedan blödde det lite till varje dag, fram till i natt. Det var ingen fara, läkaren sa att det skulle blöda. Men i natt blödde det inte längre lite, utan plötsligt mycket. Jättemycket. Jag blödde igenom tre bindor på ett par minuter och fick panik när det kom ut handflatsstora levrade klumpar.

Men det gjorde inte så ont, så jag tänkte att det nog kanske ändå… Och jag såg ju ingen bebis i blodet.

Jag sov ingenting i natt. 

I morse åkte vi till Halmstads sjukhus och hängde på låset till kvinnokliniken. Som hade julstängt. Gick till vanliga akuten i stället och de ringde på gynjouren och jag fick träffa en läkare som inte var snäll på rösten. Som konstaterade att ”här finns inget foster” och att jag måste ha blött ut det. Och att jag nog inte märkt det, eftersom ”fostret bara var en centimeter”. Fast jag sa till henne att det var nästan fem centimeter förra veckan och att jag redan sett honom på bild, med armar och huvud och allt. Hon var hårdhänt och det gjorde ont och hon kollade med både vaginalt och utanpåultraljud. Och sa att där inte var något. Att det bara var levrat blod och ”rester”.

Sedan rekommenderade hon att jag blev inlagd med abortpiller för att få ut allt. Eller att jag kunde åka hem och vänta och ta det i Göteborg.

Jag åkte hem, till svärföräldrarna, och väntade. Jag väntar fortfarande på att det ska sätta igång. Ensam i ett rum, medan de andra kollar Kalle Anka. För jag orkar inte vara där ute där julafton är.

Och jag är så väldigt väldigt ledsen i mina blodiga gravidbyxor. Han skulle ha blivit lille-lillebror.

24 reaktioner till “24. Det var det där med fler barn”

  3. Har läst hos dig sen Ben blödde från dig, när jag hittade dig för vi var i samma vecka då. Det var det första inlägget jag läste tror jag. Blev så glad när allt gick bra sen!Lika bedrövad är jag nu. Fiiifaaaan vad hemskt💔 Så ledsen för er skull. Och så ledsen att du sitter där ensam. Stor kram till dig.

    Gilla

    Svara

  9. Åh. Fy fan, Maria, din stackare! Vidrigt, är det där att vara med om. Speciellt när du fick en trygghetskänsla från förra läkarbesöket med snälla läkaren. Och sen gick det åt fanders ändå.Och usch för sånt där röv-bemötande. Vet att de säkert är underbemannade osv osv. Men är ändå inte okej alls. Fy fan alltså.Skickar massa kramar.

    Gilla

    Svara

  16. Åh vad jag känner med er! Jag har varit med om precis samma bemötande från precis samma sjukhus och det är något av det värsta jag har varit med om. Det är inte det en behöver vid missfall. Mina varmaste kramar till dig!

    Gilla

    Svara

  17. Maria! Känner med dig, Nils och barnen, men mest med dig. Påminns om hur det kändes när vårt första \”barn\” försvann ut med det obarmhärtiga blodet. Det finns liksom alltid kvar trots att det är 50 år sedan och man skulle inte tala om det. Kramar och önskan om styrka till dig att klara din dag. Men låt all din ledsnad få komma ut genom tårar och ilska. Din moster Monica

    Gilla

    Svara

  18. Du känner inte mig, jag är bara en sån som halkade in här för några år sedan och som läser med behållning, men det här.. Vill bara att du ska veta att det finns omtanke lite här och var i landet, även hos folk som inte känner dig. Jag beklagar så väldigt, väldigt mycket.

    Gilla

    Svara

  24. Vi finansierar personer som har projekt men saknar resurser för att genomföra dem mellan 3 000 och 10 000 000 euro.————————————-* Ekonomiskt* Inteckningslån* Investeringslån* Autolån* Konsolideringsskuld.* Kreditlinje* Andra inteckning* Köp av kredit* Personligt lånKontakta oss:E-post: Axabanquebelge@outlook.frWhatsapp-nummer: +33780725269

    Gilla

    Svara

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

Gravatar
WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. ( Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. ( Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. ( Logga ut /  Ändra )

Avbryt

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: