Efteråt

Jag var inte beredd på att drabbas så hårt av att se ultraljudsbilden i förra inlägget nu jag gick in på bloggen för att göra ett inlägg. Det vällde upp tårar. Där är han ju, med alla sina kroppsdelar och hjärtat som slog.

Han kom ut mot slutet av Kalle Anka. Jag kände några extra starka värkar och sedan var det ungefär som när Ben kom, massa vatten och en bebis i ett klafs. Bara mycket, mycket mindre. Fångade honom i handen och bröt ihop. Ringde Nils som var i Kalle Anka-rummet och han kom. Jag vet inte hur jag lät, men jag lät. Tror att jag upprepade ”jag vet inte vad jag ska göra” om och om igen.

Så känner jag fortfarande. Jag vet inte vad jag ska göra. Det var inte så här det skulle bli. Vi skulle få Bulten i slutet av juni och sedan skulle vi vara hemma hela sommaren tillsammans och sedan skulle jag och Nils dela på föräldraledigheten från starten, vilket passade så perfekt med att Kajsa också ska vara deltidsföräldraledig efter sommaren. Vi skulle driva firman på halvfart. Nu får jag väl skaffa ett jobb när hon är föräldraledig?

Jag vet inte vad jag ska göra.

Min svärmor ringde 1177 och kom in i rummet där jag satt och hyperventilerade. Hon i luren sa att jag skulle ta med mig fostret och åka in akut.

De hade haft skiftbyte på Halmstads gynjour och läkaren och sjuksköterskan jag fick träffa var så snälla. Hon undersökte mig väldigt noggrant och drog ut hinnor från mig. Det var en arkeologisk utgrävning och ett blodbad. Hon ville att jag skulle läggas in över natten, för det var så mycket rester kvar. Moderkakan låg som ett lock över livmodertappen och hindrade allt från att komma ut.

Jag ville tillbaka till Ben och Bo. De hade inte öppnat sina julklappar än. Nils hade whatsapp-kontakt med Bo.

När vi pratade med läkaren kom det kraftiga värkar och jag kände hur något stort lossnade. Drog ner byxorna och läkaren stack fram ett bäcken och fångade upp moderkakan. Hon undersökte den, som var intakt, och Bulten, som var intakt.

Då fick jag åka hem, eller till svärföräldrarna, med cytotek, piller som man stoppar upp så långt man kan och som driver på värkarbetet.

Jag blödde och blödde och barnen öppnade klappar. Sedan tog jag och Nils en promenad och begravde Bulten.

På morgonen dagen efter åkte vi tillbaka till akuten och fick träffa den första läkaren igen. Hon gjorde en ny smärtsam gynundersökning och sa att det bara var lite slemhinnor kvar.

Sedan åkte vi hem till Göteborg.

Nu vet jag inte vad jag ska göra.

10 reaktioner till “Efteråt

  1. All min medkänsla, och med hopp om att skriva av sig, försöka formulera tankar och känslor, gör lite för att underlätta bearbetningen.(Hoppas jag inte formulerar mig oavsiktligt klantigt, elakt eller dumt på något sätt nu.)

    Gilla

  2. Vet inte vad en ska skriva, men känns också så oerhört konstigt att läsa de två senaste inläggen utan att skriva något. Inte som att några ord här hjälper, direkt, men ändå; All värme till er från en som läst din blogg sen Bo var liten. ❤️

    Gilla

  3. Det blev nåt knas med min kommentar, om jag råkade radera den eller om den försvann av sig själv? Jag skrev iaf exakt samma som nedan 👇🏽

    Gilla

  4. Vi finansierar personer som har projekt men saknar resurser för att genomföra dem mellan 3 000 och 10 000 000 euro.————————————-* Ekonomiskt* Inteckningslån* Investeringslån* Autolån* Konsolideringsskuld.* Kreditlinje* Andra inteckning* Köp av kredit* Personligt lånKontakta oss:E-post: Axabanquebelge@outlook.frWhatsapp-nummer: +33780725269

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: