Dagen i bilder

I dag är det tisdag och då är det jag och Kaffe för hela slanten. Häng med!

För första gången i livet hade Alf en tidig tid att passa, så vi ställde väckarklockan och var ute och gick strax efter åtta. Bävade lite för detta, för på förmiddagarna brukar vi sova ikapp det som förlorats under natten, så att säga, men det gick över förväntan.

Vi skulle till BVC, för enmånadskontroll.

Kaffe klarade besiktningen och har gått upp hela ett kilo sedan födseln. Här vilar han ut i matningsrummet i anslutning till väntrummet.

En som inte klarade besiktningen var jag. Läkaren, som var en väldigt kantig typ som varken såg mig i ögonen eller presenterade sig, reagerade med chock på informationen om att jag inte ammar Alf. ”Har du ingen mjölk?!” ”Nej, vi har bara valt att göra så här.” Och en stund senare: ”Men VARFÖR ammar du inte?” ”För att jag har gått tillbaka till jobbet och det funkar bättre med ersättning när vi delar lika på föräldraledigheten.” Hon kunde ej begripa detta konstiga tilltag. BVC-sköterskan, som är en allt annat än kantig typ, var extra gullig och rar när läkaren rantade på. Väldigt mycket god cop bad cop. Eller person med social skills vs. en utan.

Efter läkarbesöket gick vi på långpromenad och jag hade spellistan från mitt 40-årskalas i lurarna. Den innehåller alla låtar som ger mig all the feels. Läste i DN hur året då man fyllde 14 är ens formativa musikår. Jag måste vara en late bloomer, för i mitt fall är det 1999, alltså när jag fyllde 19. Sätt på Red hot chili peppers Californication-platta och jag kanske börjar kräkas av minnen och ångest.

Efter någon timme kom vi hem. Här är vårt hus och med hjälp av mina otroliga photoshopskills har jag illustrerat hur det ska byggas ut. Altanen ska bort och där ska vi (och med det menar jag professionella byggare) lägga ny grund och bygga en matsal. På matsalen blir det nytt sovrum och ett nytt tak (får jag anta) och där i bakgrunden kan man se hur ytterligare ett rum byggs till, från garaget. Detta kommer att kosta i runda slängar lika mycket som det kostar att köpa två hus i orten jag vuxit upp. Men eftersom vi lever i en märklig samtid där jag och Nils gjort bostadskarriär och där det är nästan gratis att låna pengar kan vi göra detta utan att vara miljonärer.

Insåg att jag behöver beställa ny brevlådedekal nu när vi är fem.

När vi kom in sov Kaffe fortfarande och då gäller det att passa på!

Laddade upp med min beverage of choice, saft + bubbelvatten, och satte fart med sysslorna.

Det viktigaste först: diska och koka dekonstruerade nappflaskor.

Sedan: tvätten. Ser ni vilken pysslig tjej jag är som återbrukat (haha) Affes ersättningsburkar?

Sedan följde rätt mycket av det här humöret.

Då får man gulla med tramsiga små fötter, skumpa runt och sjunga visor.

Mitt i allt kollade jag instagram och inget gör mig så glad som när Linnea Wikblad lagt upp massa stories.

Det som funkar bäst mot low energy Alf är att rulla vagn. Så det gjorde vi igen, på eftermiddagen. Spänstig jag kommer att bli som traskar så mycket.

Det känns bäst att ha ett mål för sin promenad, så vi gick till Coop på Wieselgrensplatsen och köpte helt vanliga grejer. Viktigast var Bamsetidningen. Ben prenumererar, men vi glömde hans nya nummer när vi var på vårdcentralen med honom häromveckan.

Återigen sov Alf gott när vi kom hem. Upp med honom på bordet och hugg i! Den här gången hann jag dammsuga och moppa golv i kök, hall och lilltoan.

När han väl vaknar efter en långpanna i bädden tror jag, av ljudet att döma, att han upplever någon slags hungerrelaterad KRIS och då är det brådis till käkstationen.

Vid 17-rycket tog Nils över bebishanterandet och då lagade jag mat. En slags sötsyrlig röra med lime, ketjap manis, socker osv med saltad vitkål, jordnötter, koriander och vitlöksris. Här kommer ett ristips: i stället för att bara koka som vanligt: stek riset en stund med vitlök och smör (eller margarin, som jag använder pga Bens allergier) och koka sedan på det klassiska sättet (dvs att vattnet får koka in). Vet inte om det funkar med långkornigt, men med basmati blir det jättegott. Obs, även kräsna barn verkar gilla.

Affe fick testa att sitta med, i babysittern. Det funkade en kortis, tror att han ännu är för svajig.

Sedan var det matteläxa med Bo och jag fick flashbacks till hur extremt frustrerad jag blev i skolan när jag inte fattade direkt. Tålamod är en dygd, eller hur man säger.

Nu är det kväll och jag sitter själv i köket med ett glas vitt och skriver det här. I morgon är det typ repris på i dag och sedan jobbar jag torsdag-fredag. Sånt är livet just nu.