Dagen i bilder

Oh my, det som i appen ser ut som en bra natt var i själva verket den värsta hittills. Efter strax före ett-matningen var han vaken och mycket missnöjd i nästan två timmar och efter kvart i fem-flaskan var det samma sak fast i en timme. Sedan var det godmorgon klockan halv sju så … det blev inte många minuters sömn för mig nej. Tror (vill tro?) att han eventuellt är i sitt första utvecklingssprång. Gud vad jag längtar efter det där leendet eller den lite mer vakna blicken. Det enda som ”hänt” än så länge är att han en gång grät med tårar och det var ju inte så vidare skoj.

Jaja! Morgonen är Alfs bästa stund, humörmässigt, så då kan man passa på att träna magläge och gosa loss.

Kläder på!

Väl i köket insåg jag att Nils hade köpt bagels, så då var det mesta bra igen. Och på tal om tidigare inlägg och hur mycket jag har. Kolla min brödrost. Den är liksom från Hay. Jag har så himla mycket.

När jag insåg att Affe kan använda babyskyddet som babysitter nu när han är för liten och instabil för den sistnämnda bannade jag mig för att jag inte kom på det tidigare. Så lätt livet blir när jag kan ställa ifrån honom för ett ögonblick!

Ibland händer till och med detta när han sitter i den sits.

Då kan jag passa på att dricka kaffe och planera kvällens middag.

Efter frukost åt vi igen. Och tryckte på.

Vilket resulterade i en blöjrelaterad incident som gjorde det omöjligt att gå vidare utan ett bad. Hjälp alltså, att den lilla kan ge ifrån sig något så …

Nya kläder och en stunds eftertanke. Närå, han var väldigt knorrig i dag (utvecklingssprång och inte mjölkallergi eller kolik, visst?) och då funkar ligga på bröstet ofta bäst.

Sedan ska sysslorna ses över, det är sedan gammalt. Tur att han inte ogillar dammsugaren.

Jag får för mig så konstiga saker när jag går runt och stressar över nästa skrikpass. Som att jag MÅSTE städa i köksfönstret och ta rätt på växterna där. Hittade då den här handen som Kajsa gjort till mig. Blev glad!

Slängde också ihop ett långkok till senare. Blev en egenpåhittad historia med rödvin och schalottenlök.

Vid det här laget hade Kaffe somnat och det var dags att gå och hämta Ben. För att öka chansen att han skulle hålla sig nöjd länge matade jag honom i sömnen.

Eftersom barnen inte längre får gå på fritids hämtar jag Ben när han slutar skolan klockan 13:10 (Bo tar sig hem själv). Då är det lätt att få med sig en kompis som också vill sluta tidigt. Det är mysigt. Jag vill gärna att vårt hus ska vara ett sådant som kompisar till barnen vill vara i. Fritids på Kalmargatan!

Min listiga plan att lägga in ett extramål i sömnen för Alf funkade. Han sov vidare i vagninsatsen när vi kom hem och jag kastade i mig den här ätstörda lunchen: kokosboll, läsk och clementin. Jag har väl nämnt att jag blir stressad av att bära ansvar för en bebis som sover. Så mycket att hinna med! Efter min snabba lunch fixade jag mellanmål till de stora barnen, tömde en diskmaskin och städade köket.

Såg också en nyhetsvärdig artikel som jag skickade vidare till Nils. Vilka trailblazers vi är, va?

När AffeKaffePäronPung vaknat hängde vi i soffan och kollade Masterchef Australia.

Och kikade (nåja) när de stora barnen spelade Nintendo.

Posten kom och med den ett par skor till Bo. Helt oanvända för 200 spänn! Vet inte vad jag gjort persedelmässigt för barnen om jag inte upptäckt Tradera. Låtit dem gå i för små skor? Nä, men vad smidigt det är att handla där. Man behöver inte ens prata med någon.

Sedan följde några timmar med mycket knöligt humör, så då körde vi sele. Det funkar stundtals jättebra. Usch, inte konstigt att det är obekvämt att vara bebis när man växer så fort. Måste kännas konstigt, som att hudkostymen är för liten.

Nils kom hem, jag serverade långkok och körde Bo till friidrotten.

Medan hon tränade tog jag en promenad på väldigt gulliga gator i Majorna. Eller Kungsladugård. Jag vet inte riktigt var jag var, men fint var det. Undrar vad en kåk kostar där, hujedamig.

Väl hemma gjorde jag kvällsmat till Bo och dök sedan ner med blygden först i ett varmt bad. Nu sitter jag i köket med ett glas rött och ska strax glida ner i storsängen alldeles ensam och sova en natt utan att bli väckt av någon som vill ha mat. Kan ej rekommendera nog att dela lika på föräldraledigheten från början. Om det funkar i livet osv.