Lägesrapport

Det är upp och ner här. Jag var så glad över att min mamma (70 plus, region VGR) äntligen skulle få första sprutan och så fick jag veta att då det är Astras vaccin måste hon vänta i 12 veckor på nästa. T R E M Å N A D E R av ytterligare tid innan hon får träffa Affe-Kaffe för första gången någonsin samt krama Ben och Bo för första gången på över ett år. Plus att mamma och pappa har flyttat från Värmland under pandemin och innan vi ser deras hus i Åmål känns det som att det inte är på riktigt. Limboliv.

I alla fall, bättre en spruta i kroppen än ingen alls. Och så fick hon veta i går, när det skulle ske, att det var en felbokning. Så nu blev det ingen alls 😦

Man får väl tänka positivt och hoppas att den spruta hon väl erbjuds är av ett annat varumärke då. Ett där man kan få spruta 2 lite snabbare.

Annat som hänt är att Affe gått in i fas 2. Skickade den här bilden till Nils i dag. (Jag är hemma, han är på jobbet.) 13 dagar känns just nu som en svår utmaning. I natt vaknade han varje timme för mat eller tröst och skulle sedan upp klockan 5. Det gjorde liksom ont i ögonen på mig av trötthet.

Och även om han nu ler medvetet och alldeles underbart …

… så är det väldigt mycket av den här varan för tillfället. Men allt är en fas, vet vi ju, och efter den här fasen kommer han att ha lärt sig massa nya skills.

Just nu tränar vi mycket på ”det här är din fot”, till exempel.

Och den här nya förmågan, att kunna sitta framåtvänd i sele, har underlättat livet enormt.

Det är ju verkligen inte konstigt att det är obekvämt att leva när man växer så att det nästan syns. Helt plötsligt sitter alla kläder i storlek 56 otroligt trångt. Vissa går inte ens att få på. Så nu måste hela garderoben ersättas, vilket skapar tillfälle för roliga traderaköp. Vi har inte kvar någonting från Ben och Bo i storlek 62-68 och även om vi fått en del så räcker det inte. I morse spydde han först ner en outfit och sedan kissade han ner nästa och klockan hade inte ens slagit sex.

Exakt just nu sover Alf i barnvagnsinsatsen efter vår hämta-Ben-och-Bens-kompis-på-skolan-promenaden och jag har passat på att dunka i mig kaffe och skorpor med Nutella på och känner hur blodsockret skenar med nyvunnen pigghet på köpet. Man får göra vad som krävs.