Kalas, kalas och krallighet

Vi har haft kalasvecka, för Ben har fyllt åtta år. Hurra! Ben sa i söndags, när han skulle somna, att helgen var den bästa i hans liv – ever. Det är såklart allt som betyder något. Men jag har tyvärr blivit utbränd på kuppen, för i år fixade jag nästan allt inför de, enligt traditionen, tvåFortsätt läsa ”Kalas, kalas och krallighet”

HAJBUSS! HAJBUSS! HAJBUSS!

Oförmåga till mentalisering, kognitiv dissonans och gaslighting är populära begrepp som farit genom huvudet mitt det senaste. Men egentligen handlar det nog om att det är ”lite mycket” just nu. Ett nytt spädbarn i familjen tvingar oss till kommunikation, då en vuxen alltid är låst av barnet som måste vara på någons barm. ”Vem tarFortsätt läsa ”HAJBUSS! HAJBUSS! HAJBUSS!”

Don’t go wasting your emotions, lay all your love on me

Vi har haft påsk! Tiden springer! Affe är hela nio veckor! Jag missbrukar utropstecken! Nämen gud vad tiden upplevs mer kvickfotad den här bebisperioden än övriga två. Kanske för att det alltid alltid alltid finns något som måste göras. Plus att jag ju jobbar två dagar i veckan och då blir veckorna mer dynamiska änFortsätt läsa ”Don’t go wasting your emotions, lay all your love on me”